Hej Mikael Mattson Flink! I höst föreläser du på CareOn Talk i Uppsala och Göteborg. Föreläsningen heter “Konsten att göra en Barnavårdsutredning” och nu är vi nyfikna på att få höra lite mer om vad den handlar om!
1) Kan du berätta lite kort om vad din föreläsning?
– Den handlar främst om de risk- och skyddsfaktorer som är viktiga att känna till när man försöker förstå ett barns situation och risken för att det ska utveckla långvariga psykosociala problem. Vi hinner inte gå igenom alla faktorer, för det finns för många, utan jag ger ett antal exempel. Jag pratar också om hur man kan använda kunskapen för att arbeta mer strukturerat med informationen man har.
Som åhörare får man med sig mycket komprimerad kunskap och en ökad förståelse för hur man kan analysera och strukturera den information man har om ett barns situation. Det är ett viktigt ämne och eftersom jag själv tycker det är så intressant så brukar det smitta av sig på kursdeltagarna.
2) Varför föreläser du om just detta ämne?
-Min erfarenhet är att många socionomer inte har tillräcklig kunskap i risk- och skyddsfaktorer i barnavårdsutredningar. Jag har själv jobbat som socionom inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård i femton år och tycker att risk- och skyddsperspektivet ger en bra förståelse- och tolkningsram när det gäller barns situation. Jag har även utbildat mig i olika standardiserade bedömningsinstrument som baseras på just risk- och skyddsfaktorer.
Jag tycker att det är otroligt intressant, bra och viktig kunskap och att det inte finns något bättre sätt att förstå och strukturera upp informationen än med dessa teorier och verktyg.
3) Vem är den här föreläsningen perfekt för?
– Den som är intresserad av att få en ökad förståelse för vad risk- och skyddsfaktorer är, varför kunskapen är viktig samt hur och när man kan använda den i arbetet med barn som riskerar att fara illa.
Min dragning är riktad till de som arbetar med barn och har ingen, liten eller hyfsad kunskap om risk- och skydd. Är du redan väldigt inläst på detta och har gjort strukturerade risknivåbedömningar tidigare, så är det inte säkert att du får ut lika mycket av detta. Men repetition är i och för sig också en del av inlärning på väg mot fördjupad förståelse, så jag tror att alla kan få ut mycket av att gå.
4) Om man redan fått en grundutbildning i BBIC – varför ska man då gå på din föreläsning?
– De flesta som har fått en grundutbildning i BBIC fick den när de var ganska nya i arbetet. Det brukar leda till att kunskapen inte alltid fastnar helt och att det därför finns en poäng med att höra det igen. Sedan är det också så att Grundutbildningen i BBIC, som jag uppfattar den, inte ger tillräcklig kunskap om hur man ska använda sig av det här i praktiken. Det finns inte tid till det i grundutbildningen. Detta kan dock variera med utbildare, mottagare av informationen, tidigare erfarenheter och kunskaper mm.
5) Vilka är det viktigaste förändringarna i nya BBIC och hur får man koll på dem?
-Jag tycker att mycket av det nya är viktigt. Det som handlar om risk- och skyddsfaktorer och hur man analyserar och bedömer den informationen är kanske allra mest centralt och ofta det som många tycker är svårast, i alla fall i början.Bäst koll på vilka förändringar som gjorts i BBIC får man nog genom att läsa Socialstyrelsens böcker om BBIC i kombination med någon form av utbildning. Min föreläsning ger delar av detta men inte allt då det skulle kräva mer tid.
Är man anställd i en kommun så finns möjligheten att gå en BBIC-utbildning genom Socialstyrelsen. Är man en privat aktör så är det svårare och då är det sådana som t ex jag som ger föreläsningar som handlar om liknande saker. Regelrätta BBIC-utbildningar får dock bara ges av Socialstyrelsen eller de lokala BBIC-utbildarna som finns i kommunerna. Jag håller mig till att föreläsa om kunskaper som finns och som tagits fram av forskare och då uppstår ofrånkomligen vissa beröringar med BBIC.
Nina Söderström
Affärsområdeschef / Auktoriserad Socionom
nina.soderstrom@careon.se
0705 791 096
